rådighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av rådighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ rådighet rådigheten
Genitiv rådighets rådighetens

rådighet u

  1. (om personer) det att vara rådig
    Synonymer: sinnesnärvaro
  2. (juridik) rätt att förfoga över något
    Synonymer: förfoganderätt
    Vanliga konstruktioner: ha rådighet över [något]
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Se även tesaurus: Omdöme, Förstånd, Beslutsamhet, Planmässighet, Besittning

Översättningar[redigera]