rån

Se även ran, Ran, rán, Rán och ràn.

Svenska

Substantiv

Böjningar av rån	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rån	rånet	rån	rånen
Genitiv	råns	rånets	råns	rånens

rån (1)

• uttal: roːn

1. (brottslighet) stöld med hjälp av våld eller hot

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1200-talet. Av fornsvenska ran.

   Besläktade ord: råna, rånare

   Sammansättningar: bankrån, helgerån, kvinnorån, rånförsök, rånsman, rånmord

rån (2)

• uttal: roːn

1. (bakverk) ett slags våffelliknande kex

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1635. Besläktat med gorå.

   Sammansättningar: glassrån, rullrån, rånjärn, rånstrut, smörgåsrån, sockerrån, tjockrån, tunnrån

rån (3)

1. böjningsform av rå

Översättningar

stöld

• bokmål: ran n
• engelska: robbery ^(en)
• esperanto: rabo ^(eo)
• franska: vol ^(fr) m
• indonesiska: perampokan ^(id)
• italienska: rapina ^(it) f
• polska: rabunek ^(pl) m
• ryska: грабёж ^(ru) m (grabjózj), ограбление ^(ru) n (ograblénije)
• spanska: robo ^(es) m
• tyska: Raub ^(de) m, Raubüberfall ^(de) m

kex

• bokmål: vaffelkjeks m
• engelska: wafer ^(en)
• franska: gaufrette ^(fr) f
• spanska: oblea ^(es) f