rǫnd

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fornnordiska[redigera]

Substantiv[redigera]

rǫnd f

  1. kant
    rǫnd var ór gulli
  2. (poetiskt) sköld
    leggja randir saman
    reisa rǫnd við einhverjum
    höja sköld mot någon; stå emot
  3. rand
    dúkr með gulligum rǫndum
    Besläktade ord: rǫndóttr