racine

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Franska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av racine  Singular Plural
Femininum racine racines

racine f

  1. (botanik) rot
    La racine d’un arbre.
    Antonymer: bulbe, rhizome
  2. (anatomi) rot; om naglar, tänder och hår
    La racine d’un cheveu.
  3. (bildligt) rot, källa, ursprung
  4. (matematik) rot, nollställe
    Lorsque le discriminant est strictement positif, la fonction admet deux racines.
  5. (matematik) rot; inverterad exponent
    La racine carrée de 2 est le premier exemple de nombre irrationnel qu'aient rencontré les mathématiciens
    Kvadratroten av två är det första exemplet på ett irrationellt tal som matematikerna träffade på.
    Besläktade ord: racine carrée, racine cubique
  6. (grammatik) rot


Etymologi[redigera]

Av latinets rādix, "rot, rädisa".