reißen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för reißen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv reißen
Presensparticip reißend
Perfektparticip gerissen
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich reiße  du reißt  er, sie, es reißt 
Plural wir reißen  ihr reißt  sie reißen 
Preteritum Singular ich riss  du rissest, risst  er, sie, es riss 
Plural wir rissen  ihr risset  sie rissen 
Imperativ
Singular - reiße ! -
Plural - reißt ! reißen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich reiße  du reißest  er, sie, es reiße 
Plural wir reißen  ihr reißet  sie reißen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich risse  du rissest  er, sie, es risse 
Plural wir rissen  ihr risset  sie rissen 

reißen

  1. rämna, spricka
  2. slita i
    Er riss an seinem Bart.
    Han slet sig i skägget.
  3. rycka
    Erik riss am Ärmel von Mammas Jacke.
    Erik ryckte i ärmen på mammas jacka.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: Riss
Sammansättningar: aufreißen, Reißzahn, zusammenreißen