reið’

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även reið.

Bottniska[redigera]

Verb[redigera]

reið’

  • uttal: /rɛ̀ɪ̯ː/, /rèɪ̯ː/, /rèːd/, /rèɪ̯ːd/
  1. reda, mängta ihop
    reið’ leirĕð
    reda eller mängta ihop ler till klämning eller bruk i murar
  2. bereda, mängta eller göra mjukt, bearbeta
    reið’ leðrĕð
    bereda läder, mängta och gnugga läder
    reið’ skinðę̆
    bereda skinn
  3. stimma, rasa, leka, vara ostyrig; om barn
  4. prata utan uppehåll
    Sammansättningar: reiðkjept, reiðmakar
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiska reiða.
Grammatik: Pret. reidd’, sup. reidt.
Fraser: reið’ áf

Adverb[redigera]

reið’

  1. redan
    Ér dú heim’ reið’?
    Är du hemma redan?
    Etymologi: Av medellågtyska rēde, reide, rēdan.

Substantiv[redigera]

reið’ n

  1. bindsle för nötkreatur
    Sammansättningar: ákreið’, bandreið’