reið’

Se även reið.

Bottniska

Verb

reið’

• uttal: /rɛ̀ɪ̯ː/, /rèɪ̯ː/, /rèːd/, /rèɪ̯ːd/

1. reda, mängta ihop

   reið’ leirĕð

   reda eller mängta ihop ler till klämning eller bruk i murar

2. bereda, mängta eller göra mjukt, bearbeta

   reið’ leðrĕð

   bereda läder, mängta och gnugga läder

   reið’ skinðę̆

   bereda skinn

3. stimma, rasa, leka, vara ostyrig; om barn
4. prata utan uppehåll

   Sammansättningar: reiðkjept, reiðmakar

Etymologi: Av fornnordiska reiða.

Grammatik: Pret. reidd’, sup. reidt.

Fraser: reið’ áf

Adverb

reið’

1. redan

   Ér dú heim’ reið’?

   Är du hemma redan?

   Etymologi: Av medellågtyska rēde, reide, rēdan.

Substantiv

reið’ n

1. bindsle för nötkreatur

   Sammansättningar: ákreið’, bandreið’