rott’

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även rott.

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

rott’ f

  • uttal: /rɞ̀tʰː/, /rʊ̀tʰː/, /ròtʰː/
  1. råtta
    Etymologi: Av medellågtyska rotte.
    Sammansättningar: fjellrott’, rottbół, rottgillr, rotthuł