rug

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

rug m

  1. (orsamål) råg
    Etymologi: Av fornnordiska rugr.

Bokmål[redigera]

Verb[redigera]

rug

  1. böjningsform av ruge

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

rug m

  • uttal: /rɞ́ˑɣ/, /rúˑɣ/
  1. råg
    Etymologi: Av fornnordiska rugʀ.
    Sammansättningar: rugmjøł, rugeigjil, rugbłóm’, rugskír, rugskrík’, rugtóf’
    Besläktade ord: ruga

Danska[redigera]

Verb[redigera]

rug

  1. böjningsform av ruge

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av rug  Singular Plural
Nominativ rug rugs
Genitiv rug's rugs'

rug

  1. matta som täcker mindre delar av ett golv, pläd
    Jämför: carpet

Nynorska[redigera]

Verb[redigera]

rug

  1. böjningsform av ruge