rullsten

Svenska

Substantiv

Böjningar av rullsten	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rullsten	rullstenen	rullstenar	rullstenarna
Genitiv	rullstens	rullstenens	rullstenars	rullstenarnas

rullsten u

1. (geologi) rund sten (natursten, slipad genom inlandsisen)

   Sammansättningar: rullstensavlagring, rullstensbelagd, rullstensbeläggning, rullstensbildning, rullstensblandad, rullstensblock, rullstensbädd, rullstensdelta, rullstensflod, rullstensformation, rullstensfåra, rullstensfält, rullstensgrund, rullstensgrus, rullstensgryt, rullstensgördel, rullstenshed, rullstensholme, rullstenshöljd, rullstensjord, rullstenskonglomerat, rullstenskulle, rullstenslager, rullstenslera, rullstensmal, rullstensmark, rullstensmaterial, rullstensmo, rullstensmorän, rullstensperiod, rullstensrund, rullstensräffla, rullstenssamling, rullstenssand, rullstensstrand, rullstensströdd, rullstensström, rullstenstäckt, rullstensvall, rullstensväg, rullstensyxa, rullstensås, rullstensälv

2. (teknik) rund sten i en grynmaskin

   Jämför: kvarnsten

Etymologi: Belagt i språket sedan 1804.

Se även tesaurus: Grynighet, Tunnhet