rummel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av rummel  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ rummel rumlet rummel rumlen
Genitiv rummels rumlets rummels rumlens

rummel

  1. pågående aktivitet som för mycket oväsen; rumsterande, ståhej, rabalder, stök, stoj, bråk, slagsmål
    Fraser: vara i fullt rummel
  2. (vardagligt) stökigt och högljutt festande (ofta med inslag av alkohol), svirande som för mycket oväsen
  3. (något föråldrat) supfest, supkalas, fylleslag
    Vanliga konstruktioner: gå på rummel, rummel och rabalder
    Besläktade ord: rumla, rumlare
    Sammansättningar: rummelkurre