rännil

Svenska

Substantiv

Böjningar av rännil	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rännil	rännilen	rännilar	rännilarna
Genitiv	rännils	rännilens	rännilars	rännilarnas

rännil

1. mindre vattenflöde eller smalt vattendrag, särskilt om bäck eller tillflöde till en bäck; liten ström av annan vätska än vatten, särskilt om blod eller svett

   Vattenföringen i bäcken minskade till att idag vara en sporadisk rännil.

   En rännil svett letar sig ned för ryggraden.

Översättningar

litet vattendrag

• engelska: runnel ^(en), rill ^(en)
• franska: filet ^(fr), ru ^(fr)
• italienska: rigagnolo m
• polska: struga ^(pl) f, strumień ^(pl) m
• tyska: Rinnsal ^(de) n