sär-

Se även sär .

Svenska

Förled

sär- (prefix)

1. sär, betecknande att något (eller någon) i förhållande till något annat (eller någon annan) är eller blir för sig själv; vidare annorlunda, exceptionell

   Sammansättningar: särart, särbarn, särbegåvning, särbehandla, särbehandling, särdrag, säregen, särhandla, särhandling, särintresse, särklass, särljud, särlösning, särpräglad, särskild, särvotum

   Användning: Inte att förväxla med isär som i sammansättningar tappar i:et och därmed blir "sär-" i sammansättningar. Det är dock inget prefix utan ett förled.

Översättningar

säregen, annorlunda, exceptionell

• tyska: Sonder- ^(de)