särbo

Se även SÄBO.

Svenska

Substantiv

Böjningar av särbo	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	särbo	särbon	särbor	särborna
Genitiv	särbos	särbons	särbors	särbornas

särbo

• uttal: 'särbo, 'sär,bo: (Det senare uttalet rekommenderas av Språkrådet [1])

1. person som har ett förhållande (som liknar ett äktenskap) med en annan person utan att de bor i samma hem

   Antonymer: sambo, sammanboende

   Se även: gift

Översättningar

person som har ett förhållande utan att de bor i samma hem

• franska: concubine ^(fr) f
• tyska: Lebensgefährte ^(de) m, Lebensgefährtin ^(de) f