sakförare

Svenska

Substantiv

Böjningar av sakförare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sakförare	sakföraren	sakförare	sakförarna
Genitiv	sakförares	sakförarens	sakförares	sakförarnas

sakförare u

1. (juridik) advokat, juridiskt ombud, förespråkare

   1854: Pfefferkorns reseminnen, Onkel Adam:

   Jo visst, min vän Söderqvist, han var jurist han också, ganska skicklig sakförare här ute i lagman Appelstads domsaga — hm — förde andras talan.

   1917: Bibeln. Job 13:8:

   Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?

2. (skämtsamt) stadsbud

   1893: En restur, Elias Sehlstedt:

   Mitt stadsbud, en »sakförare» med rödt vackert hår, har redan infunnit sig på bestämdt klockslag.

Översättningar

advokat, juridiskt ombud, förespråkare

• tyska: Sachwalter ^(de) m, Sachwalterin ^(de) f

stadsbud