sammanbrott

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av sammanbrott  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ sammanbrott sammanbrottet sammanbrott sammanbrotten
Genitiv sammanbrotts sammanbrottets sammanbrotts sammanbrottens

sammanbrott

  1. kollaps, undergång
    Sammansättningar: nervsammanbrott
    Besläktade ord: bryta samman

Översättningar

[redigera]