sammanfalla

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av sammanfalla  Aktiv
Infinitiv sammanfalla
Presens sammanfaller
Preteritum sammanföll
Supinum sammanfallit
Imperativ sammanfall
Particip
Presens sammanfallande, sammanfallandes
Perfekt sammanfallen

sammanfalla

  1. vara identisk, stämma överens, ligga i linje (med)
    Synonymer: kongruera
    Vad de nu presenterar sammanfaller inte särskilt väl med vad de lovade för två år sedan.
  2. infalla/inträffa samtidigt
    Valdagen sammanföll med hennes födelsedag.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Vanliga konstruktioner: sammanfalla med något, några sammanfaller
Etymologi: Sedan ca 1810.

Översättningar[redigera]