sedeförfall

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av sedeförfall  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ sedeförfall sedeförfallet
Genitiv sedeförfalls sedeförfallets

sedeförfall

  1. upplösning av seder och moral
    Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1878.[1]
    Jämför: degeneration, dekadens

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Svensk ordbok: "sedeförfall", läst 2020-12-10