Hoppa till innehållet

sedeförfall

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av sedeförfall  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ sedeförfall sedeförfallet
Genitiv sedeförfalls sedeförfallets

sedeförfall

  1. upplösning av seder och moral
    Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1878.[1]
    Jämför: degeneration, dekadens

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "sedeförfall", läst 2020-12-10