sengångare

Svenska

Substantiv

Böjningar av sengångare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sengångare	sengångaren, vard. sengångarn	sengångare	sengångarna
Genitiv	sengångares	sengångarens, vard. sengångarns	sengångares	sengångarnas

sengångare u

1. (i plural) en taxonomisk underordning inom ordningen håriga trögdjur (Pilosa)
2. något av de däggdjur som ingår i underordningen sengångare (1) (Folivora); individ av dessa djur

Etymologi: Belagt i språket sedan 1803.

Översättningar

taxonomisk underordning

• engelska: sloths ^(en)
• tyska: Faultier ^(de) n

däggdjur i underordningen Folivora

• danska: dovendyr n
• engelska: sloth ^(en)
• finska: laiskiainen ^(fi)
• franska: paresseux ^(fr) m, aï ^(fr)
• färöiska: letidýr n
• grönländska: eqiasuppaluk
• slovenska: lenivec ^(sl) m
• spanska: perezoso ^(es) m
• turkiska: tembel hayvan
• tyska: Faultier ^(de) n