sengen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för sengen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv sengen
Presensparticip sengend
Perfektparticip gesengt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich senge  du sengst  er, sie, es sengt 
Plural wir sengen  ihr sengt  sie sengen 
Preteritum Singular ich sengte  du sengtest  er, sie, es sengte 
Plural wir sengten  ihr sengtet  sie sengten 
Imperativ
Singular - senge ! -
Plural - sengt ! sengen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich senge  du sengest  er, sie, es senge 
Plural wir sengen  ihr senget  sie sengen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich sengte  du sengtest  er, sie, es sengte 
Plural wir sengten  ihr sengtet  sie sengten 

sengen

  1. sveda