servett

Svenska

Substantiv

Böjningar av servett	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	servett	servetten	servetter	servetterna
Genitiv	servetts	servettens	servetters	servetternas

servett

1. stycke, vanligtvis av tyg eller papper, som främst används för att torka bort matrester på händer och kring munnen under eller efter en måltid

   1911: Iduns kokbok, Elisabeth Östman:

   Man bör hålla en servett om buteljen, likaså bör servett användas, när tallrikarna tagas bort och sättas fram.

   Etymologi: Av franska serviette, sedan 1500-talet.

   Sammansättningar: ansiktsservett, pappersservett, servettskiss, tygservett, våtservett

Översättningar

tyg- eller pappersstycke som används för att torka bort matrester

• bokmål: serviett ^(no) m
• danska: serviet ^(da)
• engelska: napkin ^(en), serviette ^(en)
• finska: lautasliina ^(fi)
• franska: serviette ^(fr) f
• färöiska: borðklútur m, serviettur m
• isländska: servíetta f, munnþurrka f
• nederländska: servet ^(nl)
• nynorska: serviett m
• ryska: салфетка ^(ru)
• spanska: servilleta ^(es) f
• tjeckiska: ubrousek ^(cs) m
• turkiska: peçete ^(tr)
• tyska: Serviette ^(de) f