sieben

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Räkneord[redigera]

sieben

  1. sju
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av medelhögtyska siben, av fornhögtyska sibun, av urgermanska *seƀun, av urindoeuropeiska *septḿ̥
Sammansättningar: Siebenkampf
Besläktade ord: Sieben, siebte

Verb[redigera]

Konjugation för sieben 

Hjälpverb: haben

Infinitiv sieben
Presensparticip siebend
Perfektparticip gesiebt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich siebe  du siebst  er, sie, es siebt 
Plural wir sieben  ihr siebt  sie sieben 
Preteritum Singular ich siebte  du siebtest  er, sie, es siebte 
Plural wir siebten  ihr siebtet  sie siebten 
Imperativ
Singular - sieb!
siebe !
-
Plural - siebt ! sieben Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich siebe  du siebest  er, sie, es siebe 
Plural wir sieben  ihr siebet  sie sieben 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich siebte  du siebtest  er, sie, es siebte 
Plural wir siebten  ihr siebtet  sie siebten 

sieben

  1. sikta, sila, sålla
    Besläktade ord: Sieb