Hoppa till innehållet

simma

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av simma (nyböjning) Aktiv Passiv
Infinitiv simma simmas
Presens simmar simmas
Preteritum simmade simmades
Supinum simmat simmats
Imperativ simma
Particip
Presens simmande, simmandes
Perfekt simmad
Som förled i sammansättningar används sim-.
Böjningar av simma (stark böjning) Aktiv Passiv
Infinitiv simma simmas
Presens sing. simmer
plur. simma
konj. simme
sing. sims (simmes)
plur. simmas
konj. simmes
Preteritum sing. sam
plur. summo
konj. summe
sing. sams
plur. summos
konj. summes
Supinum summit summits
Imperativ sing. sim
plur. simmen
Particip
Presens simmande, simmandes
Perfekt summen
Som förled i sammansättningar används sim-.
Not:

Ålderdomlig böjning. Poetisk.

simma

  1. (om djur eller människa) ta sig fram i vätska utan att nudda bottnen eller fast mark och utan att använda annan framdrivning än den egna kroppens rörelser
    Fiskar använder sina fenor när de simmar.
    Jag sam över till andra sidan sjön.
  2. ligga (till synes flytande) i vätska, bada, flyta
    Potatisbitarna simmade i potatis- och purjolökssoppan.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Grammatik: Stark böjning är ovanlig i nutida svenska; jämför larlärde, skarskärde. Oftast intransitivt, sällan transitivt, objekt kan vara en distans som tillryggaläggs simmande, en simtävlig som någon deltar i, eller en simstil som används.
Besläktade ord: sim, simmare, simmerska, simmig, simning
Sammansättningar: simbassäng, simdräkt, simhall, simkunnig, simskola, simstil, simtävling, simundervisning
Fraser: simma lugnt

Översättningar

[redigera]