skrot

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av skrot 1 Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ skrot skroten
Genitiv skrots skrotens
Böjningar av skrot 2 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skrot skroten skrotar skrotarna
Genitiv skrots skrotens skrotars skrotarnas

skrot

  1. mängd (metall)avfall
    Det ligger stora högar skrot på bakgården.
    Besläktade ord: skrota
    Sammansättningar: skrothög, metallskrot
  2. (vardagligt) kortform av skrotupplag eller skrotverkstad
    Vi ska åka till skroten och lämna av min gamla bil.
  3. (i fasta uttryck) ett mynts totala vikt i förhållande till vikten av myntets ädelmetall
  4. (historiskt) ammunition bestående av metallkulor eller mindre metallfragment
    "Skrot är spikar och allehanda järnbitar, samt små kulor som läggas i bleckdosor eller skråkappar, och laddas med i stället för kula."
    Dalman, Utkast til et sjö-lexicon, 1765.
    Etymologi: #Sedan 1641, ursprungligen av fornsvenska skrodh "metallstycke avsett för myntprägling" av lågtyska schrot "avskuret (metall)stycke". Sedan 1960-talet av 1. Sedan yngre fornsvensk skrodh. Sedan 1649 av 1.
    Fraser: av samma skrot och korn - av samma sort (sedan 1740 av tyska Schrot und Korn där korn har betydelsen "nettovikt av ädelmetall")

Översättningar[redigera]

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

skrot m

  • uttal: /skrót/, /skrɑ́t/
  1. hinna, beläggning