skvallerkäring
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]| Böjningar av skvallerkäring | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | skvallerkäring | skvallerkäringen | skvallerkäringar | skvallerkäringarna |
| Genitiv | skvallerkärings | skvallerkäringens | skvallerkäringars | skvallerkäringarnas |
- (vardagligt, nedsättande) (äldre) kvinna (även överfört om man) som går med skvaller
- 1911: Umgängeskonst - Levnadskonst, Johan Lindström Saxon:
- En gång hade jag ett samtal med ett äldre fruntimmer, som är känt för att intressera sig mycket för sin nästa - en skvallerkäring som man säger.
- En gång hade jag ett samtal med ett äldre fruntimmer, som är känt för att intressera sig mycket för sin nästa - en skvallerkäring som man säger.
- Varianter: skvallerkärring
- Synonymer: skvallerbytta, skvallerkvarn, skvallermoster, skvallerranta, skvallertaska, skvallertant, sladderkäring, sladdertacka, tjallare
- Etymologi: Belagt i språket sedan 1657.[1]
- Se även tesaurus: Förtalare, Talträngdhet, Avslöjning, Kunskapsbegär
- 1911: Umgängeskonst - Levnadskonst, Johan Lindström Saxon:
Översättningar
[redigera](äldre) kvinna (även överfört om man) som går med skvaller
- bokmål: sladrekjerring mf
- danska: sladderkælling u, sladretaske u
- tyska: Tratschtante (de) f
Källor
[redigera]- ↑ Svensk ordbok: "skvallerkäring"