soler

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Spanska[redigera]

Verb[redigera]

soler

  1. (hjälpverb) bruka, ha för vana (att göra något), att göra något regelbundet
    Suele llegar tarde.
    Hon brukar komma sent.
  2. bruka, tendera, ha en benägenhet för
    Por lo general no dice nada que merezca la pena oír, así que suelo simplemente ignorarlo.
    Han säger i princip aldrig något värt att lyssna på, så jag brukar helt enkelt ignorera honom.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av latinska solēre, presens aktivt infinitiv av soleō. Jämför katalanska soler, italienska solere och portugisiska soer (något ålderdomligt).
Besläktade ord: insólito, insolente, obsoleto
Användning: Futurum och konditionalis brukar utelämnas i modern spanska, men är accepterade böjningsformer. Även perfekt particip är mindre brukligt.