spöke

Svenska

Substantiv

Böjningar av spöke	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	spöke	spöket	spöken	spökena
Genitiv	spökes	spökets	spökens	spökenas
Som förled i sammansättningar används spök-.

spöke

• uttal: /ˈspøːkˌɛ/

1. uppenbarelse av en död varelse; mytisk varelse som oftast beskrivs som svävande ovanför marken

   Synonymer: gast, vålnad

   Besläktade ord: spöka, spökeri

   Sammansättningar: hjärnspöke, spökförare, spökhistoria, spökhus, spökskrivare, spökslott, spöksnor, spökutdrivare, åkerspöke

Översättningar

död varelse

• bokmål: spøkelse n
• engelska: ghost ^(en)
• esperanto: fantomo
• finska: kummitus ^(fi)
• franska: fantôme ^(fr) m
• färöiska: spøkilsi n
• iriska: taibhse ^(ga) f
• isländska: draugur ^(is) m, vofa ^(is) f
• japanska: 幽霊 ^(ja) (ゆうれい, yūrei)
• katalanska: fantasma ^(ca)
• nederländska: spook ^(nl)
• portugisiska: fantasma ^(pt) m
• spanska: fantasma ^(es) m
• tyska: Geist ^(de) m, Gespenst ^(de) n