städja

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av städja  Aktiv Passiv
Infinitiv städja städjas
Presens städer, städjer städs, städjes
Preteritum stadde staddes
Supinum statt statts
Imperativ städ
Particip
Presens städjande, städjandes
Perfekt stadd

städja

  1. (ålderdomligt) städsla, anställa
    1915: En historia från Halland, Selma Lagerlöf:
    Matmodern hade råkat honom på ett bröllop sommarn förut och hade genast statt honom utan att fråga sonen till råds.
    Etymologi: Fornsvenska stæþia, forn- och nyisländska steðja, danska stede, medellågtyska steden, fornengelska stæððan, till ett adjektiv *staða-, *staþa- ’stående’ ’fast’, fornisländska staðr ’som vill stå kvar’ ’istadig’ (om häst); grundbetydelsen är således att få någon/något att stå kvar.[1][2]
    Besläktade ord: stad, stadd, städa, städsla, städsel

Källor[redigera]

  1. Elof Hallquist, Svensk etymologisk ordbok (1980): ”städja”
  2. Svenska Akademiens ordbok: ”städja”