stånd

Svenska

Substantiv

Böjningar av stånd 1, 2	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stånd	ståndet	stånd	stånden
Genitiv	stånds	ståndets	stånds	ståndens

Böjningar av stånd 2	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stånd	ståndet	ständer	ständerna
Genitiv	stånds	ståndets	ständers	ständernas

Böjningar av stånd 3	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stånd	ståndet
Genitiv	stånds	ståndets

stånd

1. på torg liten, tillfällig, ofta enkel och öppen byggnad med disk över vilken innehavaren säljer varor hon har med sig

   Vi måste titta på alla stånd innan vi går hem.

2. (historia) samhällsklass /under medeltiden/. De svenska ständerna var adelsståndet, prästeståndet, borgarståndet och bondeståndet.

   Vilket stånd tillhörde han?

3. (vardagligt, slang) erektion

   Jag fick stånd i duschen när jag tänkte på Elin.

   Synonymer: erektion, bånge, stake, ståfräs, stålle, ståkuk, fjong

4. det att vara förmögen att utföra något; det att kunna (göra) något; vanligtvis alltid i fras, såsom "vara i stånd att"

   Tror du han är i stånd att köra hem själv?

Sammansättningar

erektion

• morgonstånd

status

• civilstånd

Fraser

• hålla stånd mot