stæð

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av stæð  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stæð stæðen ? stæða
Dativ   stædum, stæðŭm   stædum

stæð m

  1. stad
    Hugas dú gá dil stædum?
    Har du lust att gå till staden?
    Etymologi: Av fornnordiska staðʀ.
    Sammansättningar: kakustæð
    Besläktade ord: stænn’, -stæðs, stǫdug
    Fraser: dil stæðs

Adjektiv[redigera]

stæð

  1. istadig, säges mest endast om hästar
    Histĕnn vart stæð.
    Hästen blev ståendes.
  2. borta, åstad
    Hón ér stæð nopp’ brammberę̆.
    Hon är åstad att plocka hallon.

Adverb[redigera]

stæð

  1. åstad
  2. väl, fäll
    Varianter: steð
Hämtad från "https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=stæð&oldid=3714369"