stövare
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]| Böjningar av stövare | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | stövare | stövaren, vard. stövarn | stövare | stövarna |
| Genitiv | stövares | stövarens, vard. stövarns | stövares | stövarnas |
stövare
- sorts jakthund
- Sammansättningar: hamiltonstövare, schillerstövare, smålandsstövare
- Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet,[1] som fornsvenska støvare, av medellågtyska stöver med samma betydelse. Av verbet stöva + -are, där verbet är lånat av medellågtyska stöven, stôben (”snoka”).[2][3]
- Se även tesaurus: Djur
Översättningar
[redigera]sorts jakthund
- tyska: Laufhund m