stolle

Svenska

Substantiv

Böjningar av stolle	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stolle	stollen	stollar	stollarna
Genitiv	stolles	stollens	stollars	stollarnas

stolle u

1. (vardagligt, något nedsättande) tok; (roligt) tokig person

   Vilken stolle han är, tycker du inte?

   Användning: Ordet används främst om män. För kvinnor är det brukligare med stolla eller dess synonymer.

   Etymologi: Ordet finns belagt i språket sedan 1685 (cirka), ursprungligen ett dialektord.

   Besläktade ord: stolla, stollig, stollighet, stolltyg

   Sammansättningar: tokstolle

   Se även tesaurus: Nyck, Lättnarrad, Dumhuvud, Hållningslöshet, Omdömeslöshet, Söndring

Översättningar

Översättningar

• franska: niais ^(fr), imbécile ^(fr)
• tyska: Narr ^(de) m, Närrin ^(de) f, Verrückter ^(de) m, Verrückte ^(de) f