summons

Engelska

Substantiv

Böjningar av summons	Singular	Plural
Nominativ	summons	summonses
Genitiv	summons's, summons'	summonses'

summons

• uttal: ˈsʌmənz

1. kallelse

   Etymologi: Av fornfranska sumunce (modern franska semonce).

Verb

Böjningar av summons	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	summons	summonses	summons
Preteritum	◀	summonsed	▶
Perfektparticip	◀	summonsed	▶
Presensparticip	◀	summonsing, vard. summonsin'	▶

summons

1. (transitivt) kallas, tillkallas, erhålla en kallelse (till domstol, nämnd, parlament eller liknande)
2. böjningsform av summon