sumpmark

Svenska

Substantiv

Böjningar av sumpmark	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sumpmark	sumpmarken	sumpmarker	sumpmarkerna
Genitiv	sumpmarks	sumpmarkens	sumpmarkers	sumpmarkernas

sumpmark

1. (naturgeografi, geologi, hydrologi) markområde som är mer eller mindre blött

   Jämför: kärr, moras, mosse, myr, sank mark, sankmark, träsk, vattensjuk mark, våtmark

Översättningar

markområde som är mer eller mindre blött

• bokmål: sumpmark m
• isländska: díki ^(is) n, flói ^(is) m
• tyska: Sumpfland ^(de) n