svensk

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av svensk  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum svensk svenskare  
Neutrum svenskt
Bestämd
singular
Maskulinum svenske svenskaste
Alla svenska
Plural svenska
  Predikativt
Singular Utrum svensk svenskare svenskast
Neutrum svenskt
Plural svenska
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning svenskt

svensk

  1. som rör landet Sverige, dess största språk svenska eller dess medborgare svenskar
    ...men det skrivs så enligt svenska stavningsregler.
    Ett svenskt sjukhus är sällan omodernt.
    Besläktade ord: Sverige, svenne, svenska, försvenska
    Sammansättningar: estlandssvensk, estsvensk, finlandssvensk, halvsvensk, hemmasvensk, nordsvensk, osvensk, svenskhet, uppsvensk, västsvensk, östsvensk

Översättningar[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av svensk  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ svensk svensken svenskar svenskarna
Genitiv svensks svenskens svenskars svenskarnas

svensk

  1. person med svenskt medborgarskap
    Fanns det några andra svenskar på hotellet?
    Sammansättningar: genomsnittssvensk

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Adjektiv[redigera]

svensk

  1. svensk
    Piratbyrån er en svensk interesseorganisasjon som konsentrerer seg om spørsmål piratkopiering og personlig integritet for nettbrukere.
    Piratbyrån är en svensk intresseorganisation som koncentrerar sig på frågor om piratkopiering och personlig integritet för nätanvändare.

Substantiv[redigera]

Böjningar av svensk  Oräknebart
maskulinum Obestämd Bestämd
Nominativ svensk svensken
Genitiv svensks svenskens

svensk m

  1. (språk) svenska
    I Finland blir svensk talt av en minoritet som omfatter ca. 5,5 %.
    I Finland talas svenska av en minoritet som omfattar ca. 5,5 %.

Danska[redigera]

Adjektiv[redigera]

svensk

  1. svensk
    Hvad hedder den svenske konge?
    Vad heter den svenske kungen?

Substantiv[redigera]

Böjningar av svensk  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ svensk svensken
Genitiv svensks svenskens

svensk

  1. (språk) svenska
    Kan du sige det på svensk?
    Kan du säga det på svenska?

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

svensk

  1. svenska