svikare

Svenska

Substantiv

Böjningar av svikare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	svikare	svikaren, vard. svikarn	svikare	svikarna
Genitiv	svikares	svikarens, vard. svikarns	svikares	svikarnas

svikare

1. person som sviker någon

   Etymologi: Av fornsvenska svikare.

Översättningar

person som sviker någon

• bokmål: sviker ^(no) m
• japanska: 裏切り者 ^(ja) (うらぎりもの, uragirimono)

Fornsvenska

Substantiv

svikare m

1. svikare