tíng

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

tíng n

  1. sak
    Etymologi: Av fornnordiska þing, dubblett till tíngj.
    Sammansättningar: ínginnting, nægnting