tabernakel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av tabernakel  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tabernakel tabernaklet tabernakel tabernaklen
Genitiv tabernakels tabernaklets tabernakels tabernaklens

tabernakel

  1. israeliternas helgedom under ökenvandringen
  2. missionshus
  3. takhimmel över ett altare
    Synonymer: baldakin, ciborium
  4. förvaringsrum för det invigda brödet (hostian) på altaret i katolska kyrkor
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska tabernachell[1], av latinska tabernaculum (”tält, bod”), en diminutivform av taberna (se vidare taverna).
Synonymer: tälthelgedom

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. 2002: Svenska Akademiens ordbok, spalt T9; tabernakel