tiende
Bokmål
[redigera]Substantiv
[redigera]tiende
- tionde; skatt som bönder fick betala till kyrkan bestående av en tiondel av vad man producerade i jordbruket
Danska
[redigera]Räkneord
[redigera]tiende
Substantiv
[redigera]| Böjningar av tiende | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | tiende | tienden | tiender | tienderne |
| Genitiv | tiendes | tiendens | tienders | tiendernes |
tiende u
- tionde; skatt som bönder fick betala till kyrkan bestående av en tiondel av vad man producerade i jordbruket
- Etymologi: Av fornnordiska tíund. Efter latinets decima ("tionde").
- Sammansättningar: tiendelade
Nederländska
[redigera]Substantiv
[redigera]tiende
- tionde; skatt som bönder fick betala till kyrkan bestående av en tiondel av vad man producerade i jordbruket