tillkortakommande

Svenska

Substantiv

Böjningar av tillkortakommande	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tillkortakommande	tillkortakommandet	tillkortakommanden	tillkortakommandena
Genitiv	tillkortakommandes	tillkortakommandets	tillkortakommandens	tillkortakommandenas

tillkortakommande

1. brist, svaghet; misslyckande

   Politikern försökte förklara bort sina tillkortakommanden.

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1928.

   Besläktade ord: komma till korta

Översättningar

brist, svaghet

• bokmål: tilkortkommenhet ^(no) mf
• engelska: shortcoming ^(en)
• italienska: difetto ^(it) m, limite ^(it) m
• polska: brak ^(pl) m, niedostatek ^(pl) m
• tyska: Unzulänglichkeit ^(de) f