timmerman

Se även timmermän.

Svenska

Substantiv

Böjningar av timmerman	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	timmerman	timmermannen	timmermän	timmermännen
Genitiv	timmermans	timmermannens	timmermäns	timmermännens

timmerman

1. (yrken) person som arbetar med timmer, exempelvis vid byggnationer

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet. Som fornsvenska timberman.

2. (insekter) en art (Acanthocinus aedilis) inom insektsfamiljen långhorningar (Cerambycidae) i ordningen skalbaggar (Coleoptera); en individ av arten timmerman

   Synonymer: större timmerman

Översättningar

yrke

• bokmål: tømrer m
• finska: kirvesmies ^(fi), timpuri ^(fi)
• isländska: húsasmiður
• lågtyska: Timmermann ^(nds)
• nederländska: timmerman ^(nl)
• tyska: Zimmermann ^(de) m

skalbagge

• tyska: Zimmermannsbock m