tjänare

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av tjänare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tjänare tjänaren, vard. tjänarn tjänare tjänarna
Genitiv tjänares tjänarens, vard. tjänarns tjänares tjänarnas

tjänare

  1. betjänt
    1911: Iduns kokbok, Elisabeth Östman:
    Vid ett middagsbord för 12 personer kunna två tjänare passa upp: vid större fester måste man hava fyra, ty två och två måste alltid följas åt, om uppassningen skall gå riktigt bra.
    Sammansättningar: trotjänare

Översättningar[redigera]

Interjektion[redigera]

tjänare

  1. (vardagligt) hälsningsfras
    Varianter: tjenare
    "Tjänare, det är Göran."

Översättningar[redigera]