tjänare

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av tjänare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tjänare tjänaren, vard. tjänarn tjänare tjänarna, åld. el. dial. tjänarne
Genitiv tjänares tjänarens, vard. tjänarns tjänares tjänarnas, åld. el. dial. tjänarnes

tjänare

  1. betjänt
    1911: Iduns kokbok, Elisabeth Östman:
    Vid ett middagsbord för 12 personer kunna två tjänare passa upp: vid större fester måste man hava fyra, ty två och två måste alltid följas åt, om uppassningen skall gå riktigt bra.
    Sammansättningar: trotjänare

Översättningar[redigera]

Interjektion[redigera]

tjänare

  1. (vardagligt) hälsningsfras
    Varianter: tjenare
    "Tjänare, det är Göran."

Översättningar[redigera]