trafik

Svenska

Substantiv

Böjningar av trafik	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	trafik	trafiken
Genitiv	trafiks	trafikens

trafik

• uttal: tra'fiːk

1. (transport) fordon/personer/djur (som färdas) i rörelse/färdsel

   Den intensiva trafiken in i och ut ur fågelholken tydde på många ungar.

   Trafiken över fjället var ganska störande - skotrar hör liksom inte hemma där.

   2006 (19 jun): Götatunneln öppen för trafik (Wikinews):

   Den 18 juni 2006 är ett datum som många nog lagt på minnet, det var nämligen den dagen som Götatunneln öppnades för trafik.

   Besläktade ord: trafikabel, trafikant, trafikera

   Jämför: farande, fart, fordonsström, förbindelser, gatuliv, gående, kommunikationer, körning, passage, rörelse, samfärdsel, seglation, turer, utbyte, vimmel, åkande

   Sammansättningar: biltrafik, busstrafik, båttrafik, cirkulationstrafik, cykeltrafik, ersättningstrafik, fjärrtrafik, flygtrafik, fordonstrafik, gatutrafik, godstrafik, gångtrafik, helgtrafik, högertrafik, högtrafik, kollektivtrafik, kollektivtrafikmedel, lastbilstrafik, lokaltrafik, lågtrafik, midsommartrafik, motorcykeltrafik, motorfordonstrafik, motortrafik, nyttotrafik, persontrafik, personbilstrafik, rusningstrafik, semestertrafik, signaltrafik, skotertrafik, smuggeltrafik, spårtrafik, spårvagnstrafik, spårvägstrafik, trafikarbete, trafikavgaser, trafikbrott, trafikbuller, trafikdelare, trafikdödad, trafikdöden, trafikfara, trafikfarlig, trafikflyg, trafikförseelse, trafikförsäkring, trafikhelg, trafikhets, trafikhinder, trafikkontroll, trafikkö, trafikled, trafikljus, trafiklärare, trafikmedicin, trafikmärke, trafikolycka, trafikplan, trafikplats, trafikpolis, trafikpolitik, trafikradar, trafikregel, trafikräkning, trafikseparering, trafiksignal, trafikskada, trafikskola, trafikslag, trafikstockning, trafikstråk, trafikstörning, trafiksyndare, trafiksäkerhet, trafiksäkerhetsanalys, trafiksäkerhetsarbete, trafiktillstånd, trafikutskott, trafikvakt, trafikövervakning, transittrafik, tågtrafik, vägtrafik, vänstertrafik, yrkestrafik

   Se även: transport

2. (fordon, oftast om kollektivtrafik) betjäning, tjänst eller service (för persontransport)

   Fraser: ej i trafik

   Vid slutstationen kommer tåget att gå ur trafik för att vända.

3. (utvidgat) kommunikation via radio, telefon, Internet, m.m.

   Trafiken på internet var intensiv.

   Jämför: datakommunikation, radiokommunikation, telekommunikation

   Sammansättningar: fjärrtrafik, helgtrafik, högtrafik, internettrafik, lokaltrafik, lågtrafik, mobiltrafik, nättrafik, radiotrafik, signaltrafik, telefontrafik, trafikkontroll, trafikkö, trafikplan, trafikpolis, trafikregel, trafikräkning, trafikstockning, trafikstörning, trafiktillstånd

Etymologi: Känt 1650, från tyska, av franska trafic, av italienska traffico, handel.

Översättningar

fordon mm i rörelse

• belarusiska: рух m
• bokmål: trafikk ^(no) m
• bulgariska: движе́ние ^(bg) n
• danska: trafik ^(da) u
• engelska: traffic ^(en)
• esperanto: trafiko
• estniska: liiklus
• finska: liikenne ^(fi)
• franska: trafic ^(fr) m
• italienska: traffico ^(it) m
• japanska: 交通 ^(ja)
• jiddisch: פֿאַרקער m (farker)
• nederländska: verkeer ^(nl) n
• nynorska: trafikk m
• polska: ruch ^(pl) m
• ryska: движе́ние ^(ru) n, тра́фик ^(ru) m
• slovakiska: doprava ^(sk) f
• spanska: tráfico ^(es) m
• tjeckiska: provoz ^(cs) m, doprava ^(cs) f
• turkiska: trafik ^(tr)
• tyska: Verkehr ^(de) m
• ukrainska: рух ^(uk) m

kommunikation

• bokmål: trafikk ^(no) m
• finska: tietoliikenne ^(fi)
• franska: trafic ^(fr) m
• japanska: 交通 ^(ja)
• nynorska: trafikk m
• spanska: tráfico ^(es) m
• tjeckiska: provoz ^(cs) m

översättningar som behöver granskas mot betydelse

• polska: ruch uliczny ^(pl)

Älvdalska

Substantiv

trafik m

1. (transport) trafik

   Besläktade ord: trafikant

   Sammansättningar: trafikmertş