trilling

Svenska

Substantiv

Böjningar av trilling	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	trilling	trillingen	trillingar	trillingarna
Genitiv	trillings	trillingens	trillingars	trillingarnas

trilling u

1. ett av tre barn födda vid samma tidpunkt av samma mamma efter samma graviditet

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1749.

   Kohyponymer: tvilling, fyrling

   Sammansättningar: trillingbror, trillingflickor, trillingpojkar, trillingskara, trillingsyskon, trillingsyster

   Se även tesaurus: Fruktbarhet, Tretal

Översättningar

Översättningar

• engelska: triplet ^(en)
• finska: kolmonen ^(fi)
• isländska: þríburi m
• spanska: trillizo ^(es) m, trilliza ^(es) f, triate ^(es)
• tyska: Drilling ^(de) m