Hoppa till innehållet

tya

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av tya  Aktiv
Infinitiv tya
Presens tyar
Preteritum tyade
Supinum tyat
Imperativ tya
Particip
Presens tyande, tyandes
Perfekt

tya

  1. (småländska, skånska, stundom modalt hjälpverb) ha kraft till, orka (med); kunna motivera sig till; räcka till
    2014 (mar): Smålänningar snålar inte med vokalerna (Språktidningen):
    I Småland bor människor som tyar mer än de flesta.
    1975: Under svensk flagg, Paul Paulsson:
    Jag tya inte leva igenom ett helvete till...
    Etymologi: Belagt i svenska språket från 1529,[1] från ett gemensamt germanskt ord med grundbetydelsen "dra". Besläktat med tåg i betydelsen "rep" (betydelse #3), tygel, förtöja, tyg i betydelsen "redskap", töja.
    Synonymer: orka, mäkta

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "tya"