underlåta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av underlåta  Aktiv Passiv
Infinitiv underlåta underlåtas
Presens underlåter underlåts (underlåtes)
Preteritum underlät underläts
Supinum underlåtit underlåtits
Imperativ underlåt
Particip
Presens underlåtande, underlåtandes
Perfekt underlåten

underlåta

  1. ej göra något man bör göra
    Han tänker underlåta att informera polisen.
    Hon vräktes för att hon underlåtit att betala hyran.
    Synonymer: försumma, låta bli
    Besläktade ord: underlåtenhet

Översättningar[redigera]