union

Svenska

Substantiv

Böjningar av union	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	union	unionen	unioner	unionerna
Genitiv	unions	unionens	unioners	unionernas

union

1. (matematik) (till två mängder) den mängd som innehåller samtliga element som ingår i någon eller båda av de två mängderna, fast inga andra element; unionen av A och B skrives $A\cup B$

   Unionen av mängden av alla positiva heltal och mängden av talet noll är lika med mängden av alla naturliga tal.

   Fraser: disjunkt union

Etymologi

Av latinets unio, "enhet", som avledning av unus, "en"

Översättningar

matematik

engelska: union (en) finska: yhdiste (fi) franska: union (fr) f grekiska: ένωση (el) italienska: unione (it) f katalanska: unió (ca)

kurdiska: yekîtî (ku) f nederländska: unie (nl) portugisiska: união (pt) f spanska: unión (es) f tyska: Menge (de) f, Vereinigungsmenge (de) f, Summe (de) f