uppror

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av uppror  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ uppror upproret uppror upproren
Genitiv upprors upprorets upprors upprorens

uppror

  1. händelse där en (större) grupp individer i samhället med (tydlig, ibland våldsam) handling protesterar mot något de finner orättvist eller på annat sätt fel
    Besläktade ord: upprorisk
    Sammansättningar: indianuppror, upprorsanda, upprorsfana, upprorsförsök, upprorsledare, upprorsmakare, upprorsman, upprorsrörelse, upprorssignal, upprorsstämning, upprorstendens

Översättningar[redigera]