urinera

Svenska

Verb

Böjningar av urinera	Aktiv	Passiv
Infinitiv	urinera	urineras
Presens	urinerar	urineras
Preteritum	urinerade	urinerades
Supinum	urinerat	urinerats
Imperativ	urinera	–
Particip
Presens	urinerande, urinerandes
Perfekt	–

urinera

1. göra sig av med restprodukten urin från kroppen, beroende på art vanligen genom att urin, producerad i njurarna och lagrad i urinblåsan formande en stråle flödar ut genom urinröret (via penis hos hanar)

   Han ställde sig i en buske och urinerade ett slag.

   Synonymer: pissa, kissa

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1673. Via språk som franska och tyska, av medeltida latinska urinare.

   Besläktade ord: urin

Översättningar

Översättningar

• akkadiska: 𒍑𒋩 (ŋeš₃ sur)
• bokmål: urinere
• danska: urinere ^(da)
• engelska: urinate ^(en)
• finska: virtsata ^(fi)
• franska: uriner ^(fr)
• italienska: urinare ^(it), pisciare ^(it), fare pipì, orinare ^(it)
• jiddisch: אורינירן (urinirn)
• nederländska: urineren ^(nl), plassen ^(nl)
• portugisiska: urinar ^(pt)
• romani: mutrel
• turkiska: işemek ^(tr)
• tyska: urinieren ^(de), pinkeln ^(de)

Franska

Verb

urinera

1. böjningsform av uriner