urinvånare

Svenska

Substantiv

Böjningar av urinvånare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	urinvånare	urinvånaren, vard. urinvånarn	urinvånare	urinvånarna
Genitiv	urinvånares	urinvånarens, vard. urinvånarns	urinvånares	urinvånarnas

urinvånare

1. ursprunglig invånare, de som var först med att bebo ett område

   Varianter: urinnevånare

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1822.

   Jämför: inföding, urfolk

Översättningar

ursprunglig invånare, de som var först med att bebo ett område

• bokmål: urinnvåner m
• engelska: aboriginal ^(en), Aboriginal ^(en), native ^(en), Native ^(en)
• franska: autochtone ^(fr) mf
• tyska: Ureinwohner ^(de), Eingeborener ^(de)