utbuktning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av utbuktning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ utbuktning utbuktningen utbuktningar utbuktningarna
Genitiv utbuktnings utbuktningens utbuktningars utbuktningarnas

utbuktning u

  1. del (av något) som buktar utåt
    1917: Till Jerusalem, Sven Anders Hedin:
    Staden reser sig amfiteatraliskt på en 35 meter hög klippa, som bildar en utbuktning av kustlinjen.
    Antonymer: inbuktning
    Besläktade ord: bukta ut
    Jämför: bula